Jo, jag lever

Ja men hallå där!

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för den rent utsagt usla uppdateringen idag. Jag får skylla på att jag har så otroligt mycket för mig, och faktiskt känner mig rätt utbränd för tillfället. Kom precis hem från en lång powerwalk i Vibyspåret med tanterna, och sätter mig direkt vid datorn för att uträtta mina små ärenden. Jag känner mig så stressad över allt jag har att göra så ni får helt enkelt stå ut med att jag gör en liten planeringslista för mig själv nedan.

Föra över pengar till Malin för Gotlandsbiljetter
Betala mobilräkning
Betala HM räkning
Facebooka
Städa i ordning i mitt rum
Hårdrink
Duscha
Prova mina nya kläder
Fota mina nya kläder

Okej, nu känns det faktiskt lite bättre när jag fått struktur över allt jag har att göra.

Till och börja med tänkte jag faktiskt gå i genom dagens händelser för er småfolk. Dagen började med att jag begav mig till skolan endast för att lämna in min utskrivna tenta. Men det var lättare sagt än gjort med tanke på att jag lyckats spara dokumentet i något konstigt format så det gick såklart inte att öppna i skolan. Då tänker jag vända mig till er: Finns det någon smart datamänniska där ute som kan förklara för mig varför mina worddokument helt plötsligt sparas på följande sätt hemtenta.docX. Observera X;et i slutet av doc. Så har det aldrig sett ut tidigare och  jag kan inte för mitt liv förstå WHY!? WHY GOD WHY?!

Ja så summa summarum så kunde jag inte lämna in den utskriven så jag fick helt enkelt maila in den i alla fall. Men Randers var så gullig och förstående så det var inga problem alls förstår ni. Så runt 10 tiden så var jag klar i skolan och tog mig därefter en liten runda på stan som resulterade i lite för mycket shopping. Men några små godsaker fick jag allt ut på köpet. Därefter begav jag mig faktiskt hem till mina tanter som låg och stekte på beachen ska ni veta. Ja, för vädret var faktiskt fantastiskt idag.

På tåget hem mötte jag världens charmigaste kille måste jag bara berätta förresten! Han var blond, korthårig, hade stora glittrande ögon och var mycket social. Han var väl sådär en fyra fem år skulle jag tro. Han frågade om det var okej om han satte sig brevid mig för hans mamma stog upp med barnvagnen. Självklart så tackar jag inte nej till lite herrsällskap jag inte. Så satte han sig där brevid mig och la sin söta lilla barnhand helt ogenerat på mitt låt. Fine, tänkte jag..här går vi snabbt fram, men Hey why not! Sen frågade han mig om han fick se vad jag hade i min handväska, och det är klart han fick göra det. Sedan satt vi där i ca 20 minuter och pratade om både det ena och det andra, tills det var dags för honom att lämna mig. Men hur som haver var det nog den mest trevliga tågtur som jag haft på länge. Så det tackar jag för! Annars brukar ju karlar på tåget vara så våldsamt blygsamma av sig.

Ja ja, sedan blev det cancerodling på stranden och work resten av dagen. Detta avslutades med en underbar powerwalk (vi använde faktiskt tom stavar) med mina tanter som sagt.

Nu ska jag gå vidare till nästa punkt på listan. Så I see you later bitches!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0